Hästarna då. Ett tag sen jag uppdaterade om dom. Filma.. Har varit inne i en jag-fäller-pälsen-nu-och-är-lite-extra-reaktiv-period. Har varierat hennes träning och lagt undan kraven, mest för att jag inte ska känna mig stressad över min egna krav på att vi ska komma nån vart, så hennes träning har varit ömsom tömkörning (vilket hon funkar fint på), klättring, voltarbete och toleransträning med spö/rep. Det sistnämnda stryker jag henne med när vi är i stallgången, över hela kroppen och låter repet gå runt benen (i kontrollerade former). Spöet har jag använt till lite förflyttningar i stallgången och ute vid markarbete. Jag får lägga till spöet, nudda henne, men hon får inte flytta sig utan att jag ber om det.
Lota tickar 'bara' på. Ja jag vet inte mer vad jag ska säga. Hon har blivit ganska stark nu och tölten traven och galoppen finns där och har en bra grundform att jobba i. Vi kan göra halvhalter, ställa och böja i samtliga gångarter nu och det är väl dit hon och jag har strävat lite. Eller lite, det är ju dit vi har strävat såklart. Jag är lite i ett vakuum med henne. Försöker smula ner en del pass med henne och träna på detaljer, medans andra pass rider vi bara på ut med härlig framåtanda i naturen. Hon är också inne i en jag-fäller-och-brunstar-FAKTISKT-period men konstigt nog är det bara Filma som får ta smällarna av det, ingen hantering, ridning eller utfodring lider av hennes hormoner och det gör mig också lite paff, lite pip har det ju varit annars när man ridit under brunsten eller begärt nåt extra som varit lite jobbigt.