Tankar som jag själv reflekterade över när jag skulle lägga ut mitt föl född 2014 var:
1. vart ligger mitt lägsta bud på min uppfödning? Om jag antar att ingen svarar och köper honom för de 11 000 sek jag la ut honom för, vart går gränsen för skambud? Utan kostnader för uppstallning av stoet så kostade han 9000 sek att 'tillverka', och detta då på Island med 'fin' pappa (Eldur f Torfunesi). Fölets mamma är obedömd och har låg BLUP (102 nånting) och för de som inte är jätteinsatta är inte stammen superkänd (ringer det nån klocka på Hattur f Thufu och Mjölnir f Sandholaferju?) även om jag har mycket bakgrund till varför jag valde att ens betäcka henne. Nåväl, fölet är svart (som ni ser på bilden ovan), hingst (numera valack) men med en BLUP på 114, jag fick bud på 6000 sek när jag la ut honom och då tackade jag nej. Jag valde att behålla.
2. Vad gör jag nu, när tanken var att sälja men jag fick inte det priset jag ville för honom? Min anledning var att kunna satsa mer på de fyra andra hästar jag äger och låta denna bli en trevlig ridhäst åt någon annan, men då va det ingen som ville betala mitt pris. Jag satt inte i sjön och valde då helt enkelt att behålla och har inte lagt ut honom sen dess. Men vad hade jag gjort om jag inte kunnat? Gått ner i pris och sålt för de där 5-6000 kronorna gissar jag. Annars, tagit bort? Tråkigt men min unghäst är ju inte unik så pass att han är oumbärlig, jag ville ha en avkomma efter mitt sto men var ganska inställd på när han tillverkades att tanken var att sälja. Och går det inte så, går det inte. Jag har ju fortfarande kvar mitt ansvar som ägare att betala stallhyra och ringa veterinär om något händer, där är han ju lika dyr som alla mina hästar. I Sverige är det ganska kontroversiellt att ta bort sina hästar, speciellt av den anledningen, men alternativet är ju annars att behålla.
Det ÄR verkligen mycket frågor att ställa sig själv innan man betäcker sitt/sina ston, det finns så mycket hästar och en annan som även håller på med hundar vet att det finns många valpar som ibland inte får ett hem heller. Jag förstår SIF Avels tanke med att få en jämnare tillgång/efterfrågan på hästar men jag tror det är fel att kontrollera aveln så som den faktiskt kommer bli nu. Men då hänger mycket utan ansvaret på oss som väljer att avla - vara beredd på att behålla tills fölet är inridet och sen sälja? Gå ner i pris och kanske under 'skambudsnivån'? Viktigt att ändå hitta ett bra hem men kanske svårast att släppa stoltheten över att man inte fick det man hade förväntat sig? Vad händer OM jag måste bli av med min häst men hästen är svårsåld eller att inget lämpligt hem dyker upp? Är det då aktuellt att ev ta bort hästen?