Vi människor klarar ju väldigt mycket stress under faktiskt en ganska lång tid. Däremot behöver vi förr eller senare varva ner och stänga av hjärnan från det vi koncentrerar oss på. På många utav mina yogapass ser jag elever och kunder som är i stort behov av att bara slappna av och komma ner, in i sig själv. Jag brukar inleda mina pass med att säga att denna stunden är det bara du och din kropp. Tänk dig att du är en bergstopp och vinden piskar och viner omkring dig, detta är dina tankar. Som bergstoppen står du stabil och låter vinden svepa förbi. Med hjälp av andningen och rörelserna kommer du längre in i dig själv, andas in kärlek och andas ut hat. Starka ord men vi bär så mycket inom oss som svärtar ner våra sinnen.
Kroppen orkar inte hur länge som helst. Vi är inga maskiner och även om vi är vana vid att hålla igång, hålla koll på tider, möten, när det är dags att plocka ihop eller förbereda eller planera. Bara en promenad kan vara avslappning, det behöver inte vara att ligga fysiskt stilla på soffan. Avslappning är när hjärnan inte går på helvarv, när du bara är och befinner dig i det du gör just då.