De har fått säga nej till andra saker, lediga lördagskvällar och ett jobb med fasta tider. För somliga är det jätteviktigt att ha det mer inrutat a la Svensson (vilket det absolut inte är nått fel i! man ska inte förkasta Svensson-normen) Men vill man tävla OS eller internationellt, har det ett högt pris och man ska nog fråga sig tre-fyra ggr innan om det är värt det.
Jag själv hade inte haft hjärta att behöva sälja en utav mina hästar för att bekosta ett hus (nu ligger mina hästar inte på den prisnivån alls, men man kan leka med tanken hur man själv hade gjort) men Lisens försäljning av sin ena topphäst gjorde så att de kunde köpa din anläggning. En anläggning som gör att de man fortsätta leva på hästar.
I övrigt tycker jag att hästarna ibland ses som objekt i serien, de nämns bara ibland vid namn och jag vet inte om det bara är jag men det känns ganska ytligt, att hästen blir ett redskap för framgång. Här tror jag dock att det är serien som vinklas lite så, hoppas jag iaf! Gillar dock Peders inställning till sporten, i förra veckans program sa han att han lika gärna kunde va hemma och utbilda unghästar, att det va kärleken till hästen som va det viktiga. Syns man inte finns man inte, men man får inte glömma allas slit hemma i skogen eller på den egna ridbanan, eller i ridhuset en fredagkväll när andra halvan av Sveriges befolkning har fredagsmyyyys... Glöm inte att vi alla kämpar på, även du och jag... :)