Det hela började 1998, jag och en barndomskompis började på ridskolan och en dröm sedan länge blev sann. Mina föräldrar har aldrig varit intresserade av hästar, min mamma va nog mest rädd, men de har ialla fall alltid stöttat mig och låtit mig hålla på med det jag velat.
Sagt och gjort, ridskola en gång/vecka blev det och vi såg alltid fram emot den där dan! Jag höll mig såklart till ponnyerna, de kändes tryggast och lugnast. Jag hade en stor favorithäst och det va Bogardt, ett tigrerat halvblod.
Kort efter att vi började på ridskolan va jag och min barndomskompis ute i skogen och lekte, när vi 'hittade' en gård med en ardenner, två fjordingar och två shetlandsponnyer. Vi frågade snällt om vi kan klappa hästarna, och det fick vi. Sen fortsatte vi hänga där, jag red shettisen Orion och han bjöd på många race ute i skogen. Som så många andra ungar red vi inte särskilt korrekt, men vi hade kul iaf och det tror jag hästarna hade också!
Några år senare fick jag upp ögonen för islandshästar. Trygga kraftfulla hästar som va lagom stora (jag va fortfarande fast i ponnystadiet fast att jag hade växt ur Orion). Jag kollade mycket på nätet på annonser och hittade ett företag i Täby som importerade islandshästar. Jag fick kontakt med han som hade hand om det, och (hör och häpna) lyckades övertala mina föräldrar att vi skulle åka dit och provrida några utav deras saluhästar. Jag va här ca 12-13 år, och vi hade egentligen inga planer på att skaffa häst alls. Men, det blev fler resor upp dit och jag har än idag kvar kontakten med Åke som då drev Gimli AB. 2002 fick jag provrida min pärla Pjakkur, och det ska nästa inlägg handla om!